Lågenergihus Växjö KLIMATFRÅGAN GENOMSYRAR HELA VÄXJÖS VERKSAMHET

Skrivet av: Emelie Kärre (Världsnaturfonden WWF) och Emil Andersson (Energikontoret i Mälardalen AB)

Växjö hade 2013 minskat sina utsläpp av koldioxid med 47 procent per invånare jämfört med 1993. Staden har ett av världens mest ambitiösa klimatmål med en 65-procentig minskning till 2020 och fossilbränslefrihet till 2030.

– För oss har det bara varit positivt med ambitiösa mål. Det är ett sätt att visa att vi vill gå långt. Man måste ta lokalt ansvar för de globala frågorna och inte vänta på internationella/globala överenskommelser, säger Henrik Johansson, miljösamordnare på kommunledningsförvaltningen i Växjö.

Växjö har varit med i Earth Hour City Challenge sedan starten. Staden var 1996 en av de första i världen som bestämde sig för att på sikt helt sluta med ändliga resurser i energianvändningen genom målet om fossilbränslefrihet och har fått stor uppmärksamhet i media både i Sverige och världen. Sedan BBC i ett reportage 2007 omnämnde Växjö som Europas grönaste stad, har kommunen använt sig av den kaxiga devisen.

– Men det handlar egentligen inte om en tävling: det är en demonstration av vad vi vill uppnå. Vi är medvetna om att det blir svårt att nå fullständig fossilbränslefrihet – vår nuvarande prognos är 80-85 procents reduktion till 2030 – men det är bra bara det! säger Henrik Johansson.

FJÄRRVÄRME OCH TRÄFLIS

Växjös miljöpolitik startade med rening av sjöar på 70-talet. I oljekrisens kölvatten inledde staden på 80-talet en utbyggnad av fjärrvärmesystemet, som idag levererar 90 procent av all uppvärmning, och en övergång från olja till träflis som energikälla.

– Då handlade det om att minska oljeberoendet och bli mer självförsörjande på energi. När sedan klimatfrågan kom på 90-talet blev Växjös satsning på biomassa som energikälla plötsligt en bonus – vi hade redan kommit långt, berättar Henrik.

Idag genomsyrar miljöpolitiken all verksamhet i Växjö. Kommunen började med miljöredovisningar 1994 och fortsatte som första stad i Sverige fram till 2011 med det prisbelönta miljöledningssystemet ecoBUDGET, som integrerade miljöarbetet i kommunens verksamhetsledningssystem.

– Nu är miljöfrågorna med och strukturerar budgetsystemet; miljömålen är också verksamhetsmål. Vi som jobbar med strategiska miljömål deltar i budgetprocessen. Det är kul, säger Henrik.

TRANSPORTER TUFFA DELEN

Växjö är på god väg att uppnå delmålet om en 55-procentig reduktion av utsläppen av växthusgaser per person till 2015. Minskningen med 47 procent 2013 gör att Växjö nu ligger på en nivå på 2,4 ton direkta utsläpp per invånare, en mycket låg nivå för en stad. Av det står transporter och arbetsmaskiner för 80 procent, enligt Henrik.

– Som jag ser det är den energiomställning vi hittills gjort den enkla delen. Vi har den tuffa delen med transporterna framför oss. Varje person och företag måste här ta egna beslut, och det tar längre tid. En resvaneundersökning för några år sedan visade att 60 procent av alla resor gjordes med bil. Det är en jättepotential för att förbättra kollektivtrafiken och cykeltrafiken.

Växjö är mitt uppe i en storsatsning på gröna transporter. Kommunen tog nyligen en ny transportplan för att prioritera gång, cykel och kollektivtrafik, som är synkroniserad med det nya miljöprogrammet.

– Under förra året ökade vi antalet bussar med 40 procent och gick över till biogas i alla stadsbussar. Det gjorde att vi kunde köra tätare turer. Det och att de nya bussarna är attraktivare har lett till att antalet resande ökat enormt. Dessutom håller vi på att förbättra cykelbanenätverket, berättar Henrik.

LEDANDE I TRÄHUS

Förutom som energikälla, har Växjö utnyttjat sin största lokala resurs – trä – till miljövänligt byggande. Kommunen har byggt Europas första höghus med åtta våningar i trä, och ett av världens första passivhus i trä, och det finns till och med en tennishall med passivhusteknik i trä i Växjö. De kommunägda fastighets- och byggbolagen har som ambition att nå under 75 kWh per kvadratmeter och har experimenterat med energihus, som producerar mer värme och el än det konsumerar.

– Men när det gäller energieffektivitet i byggnader är den stora utmaningen alla äldre hus. Vi har nu fått EU-bidrag för ett projekt för renovering och energieffektivisering av miljonprogramsområdet Nydala – det största EU-projektet vi haft. Vi kommer att ta oss an utmaningen att renovera och energieffektivisera äldre byggnader, och det ska bli intressant, säger Henrik.

EHCC OCH EARTH WEEK

Växjö har sedan 90-talet varit mycket aktivt i nätverk av städer, även internationellt. Därför har det varit naturligt att delta även i Earth Hour City Challenge.

– Det är en möjlighet att visa upp vårt arbete. Att synas och dela med sig av det vi gör. Och om man kommer långt, som när vi blev finalister i förra omgången, så innebär det ett synliggörande och bekräftelse på att man gör något bra.

Växjö har också skapat ett eget arrangemang i samband med Earth Hour: Earth Week.

– Istället för att fokusera bara på timmen, har vi skapat en vecka där många aktörer kan vara med och lyfta sina frågor. Det ger oss en möjlighet att visa att det händer mycket och alla kan vara med, säger han.

Henrik Johansson har alltid varit miljöintresserad. Efter gymnasiet aktiverade han sig i Naturskyddsföreningen och den lokala organisationen Ungdomens Agenda 21-grupp. De drev frågor gentemot kommunen, som senare anställde honom. Han har nu jobbat med klimatfrågorna i Växjö i 15 år och hans lokala vision sammanfaller med kommunens mål.

– Även om vi kommit långt, tycker jag det finns mer att göra. Det är kul att jobba i en kommun som Växjö – det händer mycket. Och vi är många som jobbar med strategiska miljöfrågor för att vara en kommun i Växjös storlek: sju stycken. Det är ett bra gäng att jobba med, och det blir lätt att bolla idéer med varandra.

Henrik Johansson2

Miljonprogrammet var sin tids utopi om ett samhälle där alla kunde bo bekvämt

Anna Lihammer
Riksantikvarieämbetet

Senaste krönikor

  • ALLEMANSGATAN – FÖR ETT VITALISERAT STADSLIV

    Vestervold Gade i Köpenhamn – en Allemansgata! Vad händer med stadens gaturum när bilinnehavet sjunker och bilåkande blir en smart on-demand-tjänst? Parkeringsytorna i staden kommer i princip försvinna och bilarna kommer göra det de är tillverkade för – nämligen rulla. Uppställningsplatser för bilar kan istället upplåtas till sådant som skapar ett rikare stadsliv. Det och många andra samve...
    Läs hela krönikan
  • Stadens receptiva ytor

    Än lyser snön med sin frånvaro denna vinter. Men när det väl börjar snöa förändras landskapet, till mångas lycka och någras förtret, på några timmar. Stora yra flingor lägger sig tungt på marken och döljer plötsligt de uppmålade linjerna som skiljer parkeringsyta från gångyta, medan andra fenomen blir märkligt synliga: Snön tillåter för en kort stund att våra egna spår synliggörs i staden och p...
    Läs hela krönikan
Visa alla krönikor

Sociala medier

Hållbar Stads Nyhetsbrev

Prenumerera på Hållbar Stads nyhetsbrev genom att fylla i formuläret nedan!

Förnamn
Efternamn
E-post