V Indkraft Peter Krahl Miljöförvaltningen GÖTEBORG FÖREGÅNGARE MED GRÖNA OBLIGATIONER

Skrivet av: Emelie Kärre (Världsnaturfonden WWF) och Emil Andersson (Energikontoret i Mälardalen AB)

Göteborg Energi har flera vindkraftsprojekt. Foto: Peter Krahl, Miljöförvaltningen, Göteborg.

Göteborgs stad, en av klimatutmaningens 14 kommuner, var först i Norden och den första staden i världen med att använda gröna obligationer, lån öronmärkta för gröna investeringar. Det är ett av många exempel på innovativa projekt i Göteborg.

– Det är attraktivt för dem som vill investera hållbart för det är väldigt tydligt vad man stödjer. Och det är glädjande för oss att det finns ett så stort intresse bland investerarna, säger Svante Sjöstedt, miljöutredare på Miljöförvaltningen.

Sedan Göteborg som första stad i världen år 2000 började erbjuda fartyg ström från land så att de kan stänga av sina egna motorer när de ligger vid kaj, har stadens miljöarbete utmärkts av innovativa lösningar, ofta i samarbete med industrin. Det är den positiva sidan av att Göteborg är en industristad och bilbyggarstad, glest byggd och utsträckt, som brottas med tung trafik och stora utsläpp, enligt Svante Sjöstedt.

– Industrin är både en utmaning och en möjlighet. I samarbete med industrin kan vi ta fram bra lösningar, som kan sprida sig till andra städer. Vi har ett gott samarbetsklimat med företagen och det finns många exempel, bland annat samarbetet med Volvo om hybridbussar. Industrin är en resurs för oss, säger han.

Gröna obligationer

De gröna obligationerna är det senaste exemplet på Göteborgs innovativa projekt. Staden lånade 500 miljoner genom emissioner av gröna obligationer 2013, och ytterligare 1 800 miljoner i år. Därmed var Göteborg först i Norden och den första staden i världen med att använda det ramverk för gröna obligationer, som SE-banken och Världsbanken introducerade 2007, och som skapat en marknad för gröna investeringar som växt till 10 miljarder dollar globalt.

– De gröna obligationerna är ett sätt att styra stora pengaflöden mot hållbara investeringar, i Göteborgs fall hittills till Lackarebäcks vattenverk, GoBiGas biogasanläggning och inköp av elbilar, läs mer här» Fler projekt är planerade, berättar Svante.

De gröna obligationerna har hjälpt Göteborg att bredda investerarbasen i stadens låneportfölj, och finansavdelningen planerar fortsätta med årliga emissioner. Dessutom har det gett Göteborg stor uppmärksamhet i media, även internationellt, och staden leder nu en undergrupp i FN:s klimatförhandlingar, som jobbar med att skapa en standard för rapportering av miljöpåverkan.

– Det har också skapat nya kopplingar inom kommunen. Innan det här visste folket på finansavdelningen knappt att vi hade miljömål. Nu springer de ofta här på miljöförvaltningen och vi har börjat prata med varandra, säger Svante.

Klimatstrategiska programmet

Göteborgs klimatarbete har tagit ett stort steg framåt med det nya Klimatstrategiska programmet, som togs av fullmäktige i september i år. Programmet sätter upp nio konkreta mål för 2030 och 24 strategier för att nå målen och slutmålet år 2050. Det är både ambitiöst och konkret jämfört med tidigare planer.

– Programmet har utvecklats i en lång process som involverat kommunala förvaltningar och bolag och en del andra intressenter: det är gjort av alla tillsammans, och bara det är en bragd. Det har varit en lång process, och jag tror att den i sig är minst lika viktig som att formulera "rätt" mål och åtgärder. Ett exempel är att nu när jag träffar folk på vårt kommunala energibolag, så pratar de redan om framtiden med våra mål som utgångspunkt: det har verkligen blivit allas mål, säger Svante.

I Klimatstrategiska programmet deklarerar Göteborg ambitionen att bli en av världens mest progressiva städer i att åtgärda klimatproblem, med målet att nå en hållbar och rättvis utsläppsnivå 2050. Det utgår ifrån FN:s mål om maximalt två graders höjning av den globala temperaturen, som kräver att utsläppen minskar till under två ton koldioxid per person. Som ett delmål har Göteborg satt en utsläppsnivå på 3,5 ton växthusgaser per person år 2035. För att nå de nivåerna måste även den privata konsumtionen minska, och en innovativ del av Klimatstrategiska programmet är att det inkluderar ett konsumtionsperspektiv, enligt Svante Sjöstedt.

– Vi har haft ett samarbete med Chalmers inom ramen för ett Mistra Urban Futures-projekt där man för samman praktiker och forskare, som har gjort att vi har kunnat räkna konkret på konsumtionen, även den privata. Där kommer ju andra frågor upp - t ex mat och flyg. Vårt arbete visar att det är mycket svårt att vända dagens trender, men vi ser ändå en möjlig väg. Resultaten har publicerats i rapporten Klimatomställning Göteborg 2.0 – tekniska möjligheter och livsstilsförändringar, berättar han.

Cykelfartsgator

Göteborg har fler exempel på innovativa projekt bland annat textilinsamlingsprojekt; personal- och förmånscykel för stadsanställda, hållbara parkeringshus, godsleveranser med elbil och cykel samt cykelfartsgator, där cykelbanan ligger mitt i körfältet.

– Vi försöker öka cyklingen med en rad åtgärder. Cykelfartsgatorna är en lösning för vissa gator med mycket trängsel, där det finns både spårvagnar, bilar och cyklar, och där det inte går att få plats med en cykelbana. Nu måste bilen anpassa farten efter cykeln, som då blir jämställd med bilen. Samtidigt har vi på dessa gator också upprustat gaturummet, berättar Svante.

Det är andra gången Göteborg är med i Earth Hour City Challenge, som Svante Sjöstedt är mycket positiv till.

– Det är en möjlighet för oss att spegla oss; det lär oss att se våra styrkor och svagheter när vi jämför oss med andra kommuner. Och WWF är en seriös tävlingsledare, som ger en utmanande feedback. Det är en chans att synas. Man får inspiration av andra städer, och kan också inspirera andra städer, och så har man ju förstås en liten möjlighet att vinna också. Det rätt stora arbetet med rapporteringen har också positiva bieffekter - det har hjälpt oss att ta fram ett omfattande underlag, även på engelska, vilket vi har nytta av nu, säger Svante.

Miljöengagemang

Svante Sjöstedt var politiskt aktiv som ung och beslutade sig för att jobba med miljöfrågor när han var 30.

– Jag gillar visionen som finns där. Det är viktigt att bry sig om saker som är större än en själv, och inte bara handla egoistiskt. Det känns lockande och angeläget. Det är svårt att veta hur det började. Jag tror jag präglats litet av min pappa, som handlade ekologiskt och odlade hemma, även om han inte gjorde någon stor affär av det, berättar Svante Sjöstedt.

Svante Sjostedt
Svante Sjöstedt miljöutredare på Miljöförvaltningen i Göteborgs stad. Foto: Tony Dahl.

Miljonprogrammet var sin tids utopi om ett samhälle där alla kunde bo bekvämt

Anna Lihammer
Riksantikvarieämbetet

Senaste krönikor

  • ALLEMANSGATAN – FÖR ETT VITALISERAT STADSLIV

    Vestervold Gade i Köpenhamn – en Allemansgata! Vad händer med stadens gaturum när bilinnehavet sjunker och bilåkande blir en smart on-demand-tjänst? Parkeringsytorna i staden kommer i princip försvinna och bilarna kommer göra det de är tillverkade för – nämligen rulla. Uppställningsplatser för bilar kan istället upplåtas till sådant som skapar ett rikare stadsliv. Det och många andra samve...
    Läs hela krönikan
  • Stadens receptiva ytor

    Än lyser snön med sin frånvaro denna vinter. Men när det väl börjar snöa förändras landskapet, till mångas lycka och någras förtret, på några timmar. Stora yra flingor lägger sig tungt på marken och döljer plötsligt de uppmålade linjerna som skiljer parkeringsyta från gångyta, medan andra fenomen blir märkligt synliga: Snön tillåter för en kort stund att våra egna spår synliggörs i staden och p...
    Läs hela krönikan
Visa alla krönikor

Sociala medier

Hållbar Stads Nyhetsbrev

Prenumerera på Hållbar Stads nyhetsbrev genom att fylla i formuläret nedan!

Förnamn
Efternamn
E-post