Till innehåll på sidan
Ett antal personer står på en scen och håller ett seminiarium

Almedalen 2019: Möjligheter för hållbar stadsutveckling

I ett panelsamtal i Almedalen samlades representanter för regering, kommun, näringsliv och några av de statliga myndigheter som utgör Rådet för hållbara städer. I samtalet diskuterades bland annat frågor kring social hållbarhet, men även rådets uppdrag att skapa förutsättningar för hållbar stadsutveckling för kommuner.

Riksarkitekten och ordförande i Rådet för Hållbara städer, Helena Bjarnegård, var moderator och inledde paneldiskussionen tillsammans med Elin Olsson, statssekreterare Finansdepartementet under Per Bolund, som berättade om syftet med Rådet för hållbara städer ur ett politiskt perspektiv.

Myndigheterna som ingår är Boverket, Trafikverket, Energimyndigheten, Vinnova, Formas, Myndigheten för delaktighet, Riksantikvarieämbetet, ArkDes, Statens konstråd, Tillväxtverket, Naturvårdsverket, SKL och länsstyrelserna. Sammansättningen av myndigheter representerar både hårda frågor som hållbara transporter, bostäder, energi men även de mjukare som segregation, barnperspektiv, konst och kulturarv och social hållbarhet.

Från flera håll kom det upp att kommuner och fastighetsägare har efterfrågat en tydlighet och riktning från staten i samband med det stora antal bostäder som ska byggas. Kommunerna behöver hjälp av regering och statliga myndigheter för att kunna nyttja omställningskraften i byggandet. En kommentar var att näringslivet är beroende av det finns en tydlig riktning från statligt håll, när den väl finns är det inte svårt att göra de investeringar som krävs.

När det gäller det gröna i staden poängterades vikten av att alla ska ha möjlighet att vara ute i naturen och ta del av friluftsliv, något som i förlängningen innebär bättre folkhälsa. Alla bostadsområden ska kunna ha samma förutsättningar och tillgång till gröna områden.

I diskussionen kring segregation konstaterades att det är en av de stora samhällsutmaningarna och något som skapar otrygghet i vår vardag. När människor känner sig utanför vårt samhälle skapas stora spänningar på flera håll. För att lyckas lösa många andra samhällsutmaningar måste vi hålla ihop samhället, var en kommentar. Enligt en ny prognos från Boverket behövs omkring 640 000 bostäder de närmaste tio åren. När nya bostäder ska byggas finns det möjlighet att bryta tidigare mönster som har skapats och förhindra segregation. En fråga som ställdes var: Hur ser vi till att det vi tillför är för alla?

När det gäller transporter, påpekades att de binder ihop och skapar möjligheter, men kan också skapa barriärer. Det är viktigt att vara vaksam under stadsplaneringen så att det inte uppstår barriärer när infrastruktur ska byggas. Ett lyckat exempel som togs upp på hur det går att förhindra barriärer mellan stadsdelar var Malmö stad, som placerade en station för kontinentalbanan i Rosengård. Även trygghetsperspektivet och miljön kring stationer diskuterades. Risken finns att människor väljer bort kollektivtrafiken om miljön kring stationer uppfattas som otrygga.

– Diskussionen har visat att vi behöver både bredd och spets, att vi behöver jobba här och nu och även se det riktigt långa perspektivet. Vi behöver jobba aktivt, kroka arm och låta våra olika perspektiv brytas mot varandra för att nå adderade värden och synergieffekter. Det vi gör ska vara relevant för kommuner och regioner och framför allt krävs ett tydligt ledarskap från oss på den nationella nivån. Jag ser fram mot höstens arbete och vi börjar inte med ett vitt ark, mycket är redan på gång, säger Helena Bjarnegård.

Paneldeltagare:

Elin Olsson, statssekreterare Finansdepartementet.
Anders Sjelvgren, generaldirektör Boverket.
Björn Risinger, generaldirektör Naturvårdsverket.
Robert Andrén, generaldirektör Energimyndigheten.
Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket.
Reinhold Lennebo, VD Fastighetsägarna.
Ann-Sofie Eriksson, sektionschef Tillväxt och samhällsbyggnad, SKL.

Se hela panelsamtalet som livesändes av Sveriges Arkitekter: