Rådet för hållbara städers rapport till regeringen

Rådet för hållbara städer tar varje år fram en rapport till regeringen som också publiceras på webbplatsen hallbarstad.se i mars. I rapporteringen redovisas hur myndigheterna och organisationerna som ingår i Rådet samverkar för att uppnå regeringens mål för hållbar stadsutveckling.

– Vi står inför stora samhällsutmaningar som klimatföränd­ring, segregation, ojämlik folkhälsa, minskad biologisk mångfald, bostadsbrist och mycket mer. De livsmiljöer vi skapar och utvecklar idag kommer att finnas kvar i genera­tioner och påverka samhället miljömässigt, ekonomiskt och socialt och under lång tid framöver, precis som befintliga miljöer sätter ramarna för vårt agerande idag, Helena Bjarnegård, riksarkitekt och ordförande i Rådet för hållbara städer.

Tillsammans genomför rådet om en rad konkreta åtgärder som ska stärka kommunernas omställningsarbete. Under Rådets arbete kan du läsa mer om dessa åtgärder och ladda ner rapporten. Rådets arbete – hallbarstad.se

– Det vi vet är att vi behöver öka omställningstakten mot ett hållbart samhällsbyggande och det är bråttom, exempel­vis rapporterar Klimatpolitiska rådet att minskningen av mängden växthusgaser inte alls sker i den takt som behövs för att nå målet om noll nettoutsläpp till 2045. Samtidigt har pandemin visat att snabb omställning är möjlig förutsatt att vi arbetar tillsammans utifrån våra olika roller och kompe­tenser med gemensamma mål i sikte. Rådet är en plattform för samverkan mellan rådets medlemmar och andra aktö­rer. Genom samarbete och helhetssyn skapar rådet bättre förutsättningar för kommunernas arbete. Rådet strävar efter att ge kraft, sprida kunskap och engagera.

Rådet för hållbara städer har under verksamhetsåret 2021–2022 genomför ett flertal aktiviteter inom en rad områden i syfte att stödja kommunerna runt om i landet i deras arbeta att på ett var­aktigt sätt ställa om till mer levande, livskraftiga och hållba­ra städer och samhällen:

• I en undersökning av pandemins påverkan på städer och samhällen gavs tidigt en gemensam förståelse för hur snabba förändringar kan ske när behovet finns, och där­med gavs hopp om ökad omställningsförmåga i samhället.
• Arbetet med samordning kring statlig finansiering med kommuner som målgrupp har startats genom en förstu­die. De första konkreta stegen har tagits med exempelvis gemensam information via Hållbarstad.se.
• Inom det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande finns nu en uppdaterad och kraftfull strategisk agenda som kommer att ligga till grund för forskningsutlysningar under de kommande 10 åren.
• Ett förslag finns nu framtaget för Europeiska regionala utvecklingsfondens kommande sjuåriga programperiod, som många myndigheter bidragit till och står bakom.
• Tillsammans har myndigheterna tagit initiativ till statlig samordning inom arbetet med Viable cities klimatkon­trakt med kommunerna.
• Rådet har tillsammans undersökt och tagit initiativ inom EU:s satsning New European Bauhaus. Denna satsning grundas i arbetet för ett klimatneutralt Europa och lyfter frågan om att omställningen till ett hållbart samhälle be­höver leda till skapande av livsmiljöer som är såväl mil­jömässigt hållbara som inkluderande och berikande för oss som människor. Visioner: i norr är ett gemensamt initiativ i denna anda där 11 multidisciplinära team bju­dits in, genom en öppen utlysning, för att tillsammans med Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå skissa på framtidens hållbara, inkluderande och vackra livsmiljöer. Satsningen ska verka som katalysator för utveckling av hållbara livsmiljöer i hela Sverige och är ett startskott för rådets fortsatta stöd till etablerings­kommunerna i Norrbotten och Västerbotten. Initiativet är även ett led i att ta del av stora ekonomiska satsning­ar från EU och möjliggöra internationell uppväxling av svensk forskning och innovation.
• Rådets myndigheter har även arbetat med stöd till kom­muner genom att sprida kunskap och ta fram metoder och verktyg. Exempel är en ny vägledning för grönplane­ring, metodstöd för kommuner för att inkludera trygg­hetsperspektivet vid ny- och ombyggnation av skolor.
• Rådets kanal för att sprida information: Webbplatsen Hållbarstad.se är i ständig utveckling och fylls kontinu­erligt på med information från alla myndigheterna.
• I januari 2022 bjöd rådet återigen in till den stora mål 11-konferensen.
• Utlysningar är ett annat sätt för rådets myndigheter att tillsammans koordinera och växla upp kunskapshöjande, stödjande och främjande insatser. Här har vi exempelvis arbetat med universell utformning som stöd för socialt hållbar stadsutveckling.

Exemplen ovan var ett axplock av det rådet har gjort och som finns att läsa om i rapporten.

– Behoven i samhället är fortsatt mycket stora och omställning av samhället kan inte vänta. Rådets roll som katalysator för nytänkande och som brygga mellan en rad aktörer är viktig. Tillsammans verkar vi för hållbarhet, helhetssyn och handlingskraft. Som ordförande ser jag fram mot fortsatt tillsammansarbete och ytterligare uppväxling av våra gemensamma insatser, Helena Bjarnegård, riksarkitekt och ordförande i Rådet för hållbara städer