Till innehåll på sidan
Grönare kajhäng för levande kajstråk. Tecknad sommarvy vid en kaj med byggnader, människor och vatten. Bild: Urbio.

Grönare kajhäng för levande kajstråk

I flera av våra svenska och nordiska städer pågår stadsutvecklingsprojekt där tidigare industri- och hamnområden förvandlas till centrumnära stadsdelar. Visionerna talar om levande kajstråk med storslagna bad, bryggor, broar och byggnader. Men i väntan på de nya stadsdelarna står kilometer av kajkanter tomma och outnyttjade. Och vad blir det slutgiltiga resultatet?

Städernas kajkanter har en enorm potential att rymma de kvaliteter som det råder allt större behov av – miljöer med ostörda rörelsemönster för gående och cyklister, ett gott lokalklimat och ett trivsamt ljudlandskap. Frisk luft, bra dagsljus och sinnliga upplevelser. Miljöer som främjar vår hälsa och välmående genom rekreation, motion och sociala möten. Platser i staden där boende och besökare kan möta både vattnet och varandra.

Varför så hårdgjort?

Trots kajkanternas stora potential utformas nya kajlandskap ofta på liknande vis – hårdgjorda stråk, platser och trappningar av betong, asfalt, stål, sten och trä. Ständigt utsatta för vind, väder och vågor vilket begränsar dess värde till ett fåtal lagom varma och vindstilla dagar per år. Ibland överraskar ett okommersiellt och skyddat inslag, till exempel en lummig plantering med sittplats. Grönskande inslag påträffas dock allt för glest, som ensamma satelliter längs kilometer av kala kajer. Användargraden över året bevisar motsatta behov – attraktiva kajlandskap behöver vegetation som kan bidra med vindskydd, skugga, luftrening, mentalt välbefinnande och andra ekosystemtjänster längs stadskajernas utsatta lägen.

 

Test med temporär landskapsarkitektur

Tillfällig landskapsarkitektur är ett bra verktyg för att ta tillvara outnyttjade platser och testa nya användningar i stadsrummet – ibland under en kort säsong, ibland över flera år. Ofta ligger fokus på sociala aspekter, men ytterligare mervärden kan skapas – ekologiska, klimatmässiga och ekonomiska. Till exempel som kajodlingar bidrar med biologisk mångfald, pollinering, matförsörjning, sinnliga upplevelser och sociala möten. Kulturhistoriska kajlandskap kan rymma fler funktioner och värden när den moderna staden står för nya utmaningar.

 

Kajpromenader med pärlband av målpunkter

Tillfälliga målpunkter kan dessutom utforskas under tiden som den nya stadsdelen planeras och byggs. Hur kan ett sammanhängande kajstråk anpassas efter hand som olika fastighetsägare involveras? Vilka olika typer av målpunkter passar bäst var och hur kan de komplettera varandra? Vilka målgrupper nås? Tillfällig landskapsarkitektur kan vidareutvecklas till permanenta platser om den uppskattas, alternativt flyttas om resultatet är motsatt eller i det fall platsen på sikt ska bebyggas. En enkel form av evidensbaserad planering! Med flexibla lösningar i mindre skala och för en mindre budget behöver positiva inslag i staden inte ta tiotals år att förverkliga.

 

Kajhäng – en liten målpunkt med stora värden

Urbio har skissat på hur flexibla kajstråk med ett pärlband av målpunkter kan skapa vattennära kvaliteter och vistelsevärden på både kort och lång sikt – så kallade kajhäng! Kajhäng är vad det låter som – ett ”påhäng” på kajen där en kan hänga, som adderar en rad olika värden i stadslandskapet. Kajhängen syns på avstånd och signalerar en välkomnande målpunkt. Flerskiktad vegetation bidrar med rumslighet, sinnlighet och ekosystemtjänster i det utsatta kaj-landskapet. Olika Kajhäng utrustas för olika aktiviteter, till exempel vila, utegym eller picknick.

Trappningar och avsatser möjliggör att uppleva vattnet på olika sätt. En förankrad flytbrygga med våtmarksvegetation bidrar med livsmiljöer för olika växt- och djurarter både ovan och under vattenytan. Fåglar, fladdermöss och insekter kan hitta boplatser, häckningsplatser och föda i vegetation och holkar. Fiskar och andra vattenlevande organismer tar plats under flytbryggans rotgardin med yngelplatser och boplatser. Under flytbryggan fästs även strukturer för vattenlevande organismer som tillsammans med vegetationen bidrar till förbättrad vattenkvalitet. Små Kajhäng med stora värden som tillsammans gör skillnad!

 

Hellre enkelt för många än komplicerat för få!

Genom ett pärlband av attraktiva Kajhäng för olika årstider, väder och upplevelser runt städernas kajstråk kan det inom en överskådlig framtid skapas förutsättningar för fler stadsbor att röra sig längs, stanna upp vid och komma i närmre kontakt med vattnet. Samtidigt gynnas stadens lokalklimat, en bättre vattenkvalitet och nya livsmiljöer för vattenlevande växt- och djurarter. Visst finns det utmaningar med att förverkliga detta. Problem som kan ta ytterligare tiotals år att reda ut. Men det finns också lösningar, om än tillfälliga, som kan göras riktigt bra. Det behöver inte alltid vara spektakulär arkitektur eller komplicerade konstruktioner för att få till levande kajstråk. Hellre enkelt för de många än komplicerat för de få! Många Kajhäng små!

 

Teckning på en stegvis trappa.

Påhängets tre modulära delar med olika funktioner som monteras utmed kajen: 1. På väg, 2. På vägg, 3. PÅ vatten.

 

Teckningar på fyra olika trappor.


Lång och bred eller kort och smal? Bilden visar Påhängets flexibilitet och hur dess proportioner kan anpassas efter olika kajkanters förutsättningar och behov.

 

Teckning av sektioner vid kaj

 

Sektionen visar hur Kajhängets delar ovanför och under vattnet samspelar med varandra. Längst ner finns livsmiljöer för vattenlevande organismer som bidrar till vattenrening.

 

 

Teckning av kajhäng med människor, vatten, träd och byggnader. Bild: Urbio.

 

Kajhängen möjliggör för stadsbor och besökare att uppleva vattnet på olika sätt – kanske sväva ovanför och blicka över eller flyta ovanpå och komma nära. Upplevelser som varierar med väder och årstid.

 

Text: Hanna Ahlström Isacson

 

Källor:

Påhängets lösning för blåmusslor baseras på forskningsprojektet Above/ Below som arkitektkollektivet Misc arbetat med i Frihamnen. Projektet är nu avslutat men vi vill tacka både Poppy Bell, arkitekt och Åsa Strand, marinbiolog och forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet som har delat med sig av sina erfarenheter till oss.