Att klimatanpassa våra städer kommer kräva stora investeringar. Men hur kan vi rusta stadsmiljön så att den både kan magasinera vattenmassor efter intensiva regn och samtidigt bidra till ett mer attraktivt stadsliv? Här kan en viktig dellösning vara skyfallsbuffrande amfiteatrar: Hydrodromer!
En halv miljard kronor. Det är de anspråk som fastighetsägare ställt på försäkringsbolagen efter skyfallen i Dalarna och Gävleborg augusti 2021. Ett regnoväder som det över Gävle, då dryga 160 mm regn föll inom loppet av 24 timmar, är inte bara kostsamma rent monetärt, det orsakar också allvarliga störningar för lokalsamhället som medför risker för människors liv och hälsa.
Arbetet med att göra våra städer mindre sårbara för extremväder kommer att intensifieras under de kommande åren. Grundproblemet är att en alltför stor andel av våra stadsmiljöer består av hårdgjorda ytor – som gator, parkeringar och hustak, samtidigt som ledningssystemen i marken inte är dimensionerade för att klara de intensiva regn som redan nu blivit vanligare i och med klimatförändringarna. Men att bygga om dagvattenledningarna och tillföra underjordsmagasin för att öka kapaciteten är inte bara dyrt – det är dumt också, eftersom det tar utrymme från annat och att det ofta innebär system av plats som grävs ned i backen. Då är det smartare att minska andelen hårdgjord yta genom att tillföra stadsgrönska, exempelvis i form av stadsträd och vegetationstak.
Men för att fördröja riktigt stora vattenmassor krävs en genomtänkt utformning av de topografiska förhållandena med rejäla sänkor i lågpunkterna där vatten kan bli stående utan att göra skada på egendom. Att arbeta med ytliga dagvattenlösningar har en rad fördelar. Det är billigare att anlägga och enklare att sköta om, jämfört med underjordslösningar. Om dagvattnet leds ned direkt i ledningssystemet kommer det heller inte djur och växter till del. Dessutom förlorar vi också chansen att skapa upplevelser av regnet, vilket har ett naturpedagogiskt mervärde för oss människor.
Bild: Urbio
Men eftersom mellanrummen i staden är en bristvara behöver dagvattenlösningarna gestaltas multifunktionella så att de kommer till användning majoriteten av tiden då de inte är vattenfyllda. Ett sätt att göra detta på är att skapa Hydrodromer, nedsänkta platsbildningar med sittvänliga gradänger i bästa solläget och en tom yta i mitten. Den mindre solexponerade delen utförs som slänt, så att den nedre ytan är tillgänglig för skötsel. Hydrodromer placeras längs låglinjer i stadslandskapet, dit vatten rinner på naturlig väg. Formen och storleken anpassas till förutsättningarna i omgivningen och önskad mängd vatten som behöver fördröjas och renas.
Bild: Urbio
Dessa skyfallsbuffrande amfiteatrar har fått sitt namn av de latinska orden för vatten och skådeplats. Sittytorna i Hydrodromerna bjuder in till en stunds vila där den skålformade rumsligheten bidrar med ett gynnsamt lokalklimat där besökaren är mer skyddad från kalla vindar. Tanken är att Hydrodromerna ska erbjuda plats för lek och spel, picknick, sportaktiviteter, hundrastande eller kulturevenemang. Avgörande för funktionen på Hydrodromen blir valet av material på golvet. Vissa Hydrodromer med gräsmatta som golv kommer inbjuda till käpphästridning, fotboll och kubb, medan dito med grusgolv lockar till leken ”Land och Rike” och boulé. Görs golvet mera hårdgjort, som exempelvis av dränerande asfalt fungerar det för basketspel, skate- och rollerbladesåkning.
Det gäller nu när de stora regnen är färskt i minnet hos många och politiskt momentum finns att tillvarata möjligheterna att inte bara göra ingenjörsmässiga lösningar under marken utan ta utmaningen på allvar och driva igenom multifunktionella helhetsmiljöer som bidrar till stadslivet. Vi behöver nu skrida till verket med att skapa tillfälliga rum för vattnet i staden, rum som all övrig tid kan erbjuda plats för människors utevistelse. Här är lösningar som Hydrodromerna något vi snabbt behöver se mer av – och det snabbt – innan himlen öppnar sig nästa gång!
Text av Mattias Gustafsson
