Digitalt verktyg guidar till klimatsmart semester Vad hände när projektet avslutats?
Allt fler känner en oro för hur det egna resandet påverkar klimatet. Mistra Urban Futures har varit delaktiga i att ta fram ett digitalt verktyg som gör det enklare att fatta klimatsmarta beslut inför semestern.
Skillnad i luftkvalitet över landet
Luftkvaliteten i Sverige är bättre än i många andra länder men det finns mycket att göra för att luften ska vara så ren att vår hälsa och miljö inte skadas, visar statistik som Naturvårdsverket rapporterat in till EU. Ett nytt internationellt avtal som ska förbättra luftkvaliteten och stärka klimatarbetet träder nu i kraft.
Stress och chaufförers negativa attityd hindrar funktionsnedsatta från att resa kollektivt
Personer med nedsatt rörelseförmåga reser i mindre utsträckning kollektivt än andra resenärer. En studie av klagomål från funktionsnedsatta resenärer visar att stress och chaufförers negativa attityd hindrar resenärer med funktionsnedsättning från att resa kollektivt.
Natur i leken och lek i naturen
Stillasittande barn har blivit ett folkhälsoproblem. En generation av inomhussittande barn riskerar att bli naturanalfabeter med begränsade naturband som kan äventyra framtida ekologiskt ansvarstagande. Det paradoxala ligger i att samtidigt som det finns en medvetenhet om att barn mår bra av att vara ute i naturen, och att det pågår en ständig kamp för att minska skärmtiden, så är det oftast vi vuxna som hindrar barnet från att gå ut och leka.
Grönytefaktor – kärt barn har samma namn men många olika resultat
Allt fler städer i Sverige och världen använder sig av modeller för grönytefaktor (GYF) som ett verktyg för grön, hållbar stadsutveckling. Som ingenjör i botten förstår jag lockelsen i siffror och beräkningar. Det känns tryggt. Som planerare vet jag att verkligheten aldrig är enkel, att intressen och värden inte kan mätas så lätt och att idéer om vad som faktiskt är en hållbar stad ständigt utvecklas. När vi slänger oss med GYF hit och GYF dit är det viktigt att vi reflekterar över vilka modeller vi använder. Bara för att kärt barn har samma namn kan resultatet betyda väldigt olika saker, skriver Hélène Littke, miljö- och samhällsplanerare.
