Till innehåll på sidan
En tom parkeringsplats

Ohållbara stadsdelar – potential för omvandling

Ur ett transportperspektiv, vad är en ohållbar stadsdel? Och hur gör man den mer hållbar? Detta var frågor som stöttes och blöttes på en workshop som Naturvårdsverket arrangerade strax innan jul.

Att styra mot ett mer transporteffektivt samhälle är en central åtgärd på vägen mot en hållbar stadsutveckling och ett fossilfritt transportsystem. Det handlar om att antal körda kilometer med såväl människor som gods i personbil, lastbil och flyg behöver minska till förmån för mer energieffektiva och hållbara transportsätt.

Detta kan ske på olika sätt, som att korta transporterna, lasta bättre eller ersätta transporterna med digitala kommunikationer. Genom en relativt hög befolkningstäthet, närhet till service och andra målpunkter och funktionsblandning främjas tillgänglighet som inte kräver bil.

– Om man planerar för ett samhälle där bilen står i fokus, så kommer bilen att fortsätta stå i fokus. Om man däremot tydligare planerar med människan i fokus så ökar drastiskt sannolikheten att folk kommer välja andra transportmedel än bilen, säger Björn Svensby på Naturvårdsverket.

För att bidra till det transporteffektiva samhället anordnade Naturvårdsverket en öppen workshop 12 december. Workshopen inriktades mot de delar av städerna där det är som mest utmanande att arbeta med hållbara transporter – främst ocentrala stadsdelar som ofta är monofunktionella och glesbebyggda. Dessa stadsdelar är ofta förklaringen till att bilaanvändningen ökar i flera kommuner trots att de har ambitiösa mål för hållbara transporter

– Bakgrunden till det är ganska enkel, menar Joanna Dickinson på Naturvårdsverket. Vi har till stora delar en fysisk struktur som både planerats och planeras med bilen i fokus. Resultatet är utglesade stadsdelar och stora trafikapparater som skär genom våra städer. Det är något enklare att arbeta med hållbara transporter i städernas centrala delar, vilket många kommuner gör, och därför ville vi diskutera hur man även kan arbeta med frågan i de ocentrala delarna.

Vid workshopen gav flera kommuner samt representanter för fastighetsbranschen sina perspektiv på denna utmaning, samt exempel på hur man kan angripa den. En viktig del av workshopen utgjordes av diskussioner kring de utmaningar som de medverkande kommunerna identifierat. De ca 50 deltagarna bjöds även på en inspirerande föreläsning av forskaren Alexander Ståhle, om vilka möjligheter till omvandling mot ökad hållbarhet som våra städer faktiskt sitter på.

Företaget Spacescape, där Ståhle arbetar, har bland annat visat att det finns goda möjligheter att bygga uppemot en miljon bostäder i våra tio största städer. Detta i så attraktiva lägen att man kan nå stora delar av stadens arbetsplatser och serviceutbud inom 20 minuter med kollektivtrafik, cykel eller till fots. Hälften av dessa bostäder skulle kunna byggas på redan exploaterade trafikytor och industrimark. Bara att omvandla en stor mängd trafikleder till stadsgator skulle kunna lösgöra utrymme för ca 230 000 bostäder.

Workshopen den 12 december var ett startskott för ett mer proaktivt arbete inom området transporteffektivt samhälle från Naturvårdsverkets sida. Ett tydligt inspel var att kommuner och andra aktörer ser ett behov av arenor för att synliggöra och utbyta erfarenheter kring dessa frågor.

– Vi ser att en viktig roll för oss kan vara att tillhandahålla en sådan arena, och under 2020 kommer vi genomföra fler seminarier där kunskapsdelning tydligt kommer ligga i centrum. Seminarierna kommer ha lite olika teman, men en röd tråd kommer vara en inriktning mot åtgärder. Vi planerar också insatser för att lyfta intressanta internationella lärdomar och exempel, något som vi tror kan gynna hållbar stadsutveckling i Sverige, säger Björn och avslutar med att uppmana alla som vill veta mer om vad Naturvårdsverket har på gång att höra av sig till honom eller Joanna.

Mer information

Se presentationerna som hölls vid workshopen här (Naturvårdsverkets hemsida)