Friskare luft ger friskare barn

Luftföroreningar påverkar hälsan på både kort och lång sikt, och barn är särskilt känsliga. Genom att förbättra luftkvaliteten går det att göra stora hälso- och samhällsvinster.

Barn löper högre risk att exponeras för luftföroreningar och att påverkas negativt av dem, jämfört med vuxna. En anledning är att barn andas snabbare och mer på grund av att de rör sig mer och har högre ämnesomsättning. De får alltså i sig mer luft, och därmed mer föroreningar, i förhållande till sin kroppsvikt. Barn är också särskilt känsliga för att drabbas av tillstånd såsom astma, allergi och nedsatt lungfunktion eftersom deras luftvägar är små och inte färdigutvecklade.

Barns hälsa kan påverkas på både kort och lång sikt. Luftföroreningar kan till exempel:

ge upphov till eller förvärra astma- eller allergisymtom
ge nedsatt lungfunktion som kan öka risken för att insjukna i andra sjukdomar senare i livet
ge nedsatt motståndskraft mot infektioner
öka risken för hjärt- och kärlsjukdom, cancer och kognitiva störningar.

Åtgärder som förbättrar luftkvaliteten både utomhus och inomhus innebär stor nytta för hälsan och samhället. Det kan handla om att:

främja aktiva transporter så att fler går och cyklar i stället för att åka bil
lokalisera förskolor och skolor en bit bort från trafiken
öka grönskan i staden genom fler grönytor, buskar och träd.

Åtgärder för aktiv transport innebär också mer fysisk aktivitet vilket har stor potential att förbättra folkhälsan.

Minskad trafik innebär även mindre buller, ökad trafiksäkerhet och mer plats för grönska. Parker och

naturområden kan i sin tur främja lek och rörelse, ytterligare minska exponeringen för luftföroreningar och buller och stärka samhällets klimatanpassningsförmåga.

För en god luftkvalitet inomhus är det också viktigt med bra ventilation samt städ- och hygienrutiner som minskar halterna av partiklar, kemikalier, damm och smittämnen.