Sedan 1990-talet har konceptet ”den kompakta staden” varit den viktigaste planeringsstrategin för att tackla utmaningar med den globala urbaniseringen och för att främja en hållbar stadsutveckling. Samtidigt som flera forskare förespråkar detta koncept finns det de som menar att det medför negativa effekter på miljön. I det Formas-finansierade projektet Täthet och hållbarhet: praktikens normer och forskningens slutsatser kartläggs och analyseras kunskapsläget kring förtätning.
Global urbanisering
Den snabbt växande urbaniseringen har skapat globala utmaningar och enorma påfrestningar för både städer och natursystem. Detta speglas också i den svenska bostadsmarknaden där ett försök att bygga 700 000 bostäder fram till 2025 har påbörjats. Hur samhällen hanterar utvecklingen av en ökad urbanisering kommer få konsekvenser för den globala uppvärmningen och den biologiska mångfalden. I dag har förtätning som strategi principiellt stöd av flera viktiga aktörer så som till exempel FN. Ofta pekar man på de positiva effekter förtätning medför som påvisats av bland annat forskare som Peter Newman och Jeffrey Kenworthy, vilka har visat sambandet mellan bebyggelsetäthet och sammantagen energikonsumtion för transport. Dessutom menar man att grönområden utanför städer bevaras och därmed också värdefulla ekosystem.
Huruvida förtätning ger positiva eller negativa effekter för miljön är dock omdebatterat där den ena sidan menar att det genererar vinster för miljön i form av minskade utsläpp av växthusgaser och den andra sidan pekar på förluster i form av minskande grönområden. På grund av inkonsekvent användning av metodik har vetenskapliga studier om förtätning varit svåra att jämföra. I projektet Täthet och hållbarhet: praktikens normer och forskningens slutsatser som har letts av Meta Berghauser Pont, forskare vid Chalmers tekniska högskola, har man identifierat överrensstämmelse och diskrepans mellan forskningsläge och praktik för att peka ut befintliga kunskapsluckor i ämnet. Projektet har fått finansiellt stöd av Formas genom det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande. Hållbart samhällsbyggande (forskningsprogram på Formas webbplats)
Fördelar och nackdelar med förtätning
Syftet med det projektet var att skapa en systematisk överblick av den internationella forskningen och redogöra för de potentiella fördelarna och de potentiella nackdelarna med förtätning för en hållbar stadsutveckling samt av de påstådda fördelarna med en förtätning i svensk praxis. Genom en systematisk överblick var målsättningen att identifiera överensstämmelser och skillnader mellan forskares slutsatser om för- eller nackdelar med förtäthet och argument som praktiken använder när förtätning föreslås inom ramen för hållbart samhällsbyggande i Sverige.
Baserat på över 200 artiklar kunde man visa på att en del motiv för förtätning i översiktsplaner inte stämde överens med vad som publicerats i vetenskapliga artiklar. Resultaten visar att det mest använda motivet för förtätning i svenska översiktsplaner kopplar till offentlig infrastruktur trots att denna kategori inte är så välstuderad. Transport är den kategori som empirisk är mest studerad där en stor del av litteraturen visar på att högre täthet korrelerar med mer hållbar transport. Detta argument återspeglas också i svensk praxis. Transport är därför ett exempel på motiv för förtätning där forskning och praxis stämmer överens.
Projektet visade dock på inkonsekvenser mellan forskning och praxis när det kom till ämnen som rör hälsa och social påverkan. Exempelvis fann man att översiktsplaner ignorerar vissa ämnen där det finns empiriska bevis på täthets negativa effekter som till exempel välbefinnande samt fysisk och psykisk hälsa. Projektet visat att en del av de motiv för bebyggelsetäthet som används i översiktsplaner inte har stöd i forskningen. Dessutom skiljer sig vetenskapen och praxis åt när det kommer till de positiva effekterna av förtätning. En majoritet av översiktsplanerna var positiva till täthet (77 %) medan de vetenskapliga studierna hade mer varierade resultat.
I genomgången över positiva och negativa effekter av förtätning visade resultaten att det finns positiva effekter för transport och ekonomi, och negativa effekter för ekologi, social påverkan och hälsa. I jämförelsen med motiven för förtätning i översiktsplaner kunde man konstatera att en del motiv, som till exempel förhållandet mellan täthet och användningen av hållbara transportmedel, luftkvalitet och hantering av dagvatten, har stöd i vetenskapen. Men projektet pekade också på en del motiv som var återkommande i översiktsplaner men som saknade stöd i forskningen, som till exempel att förtätning är positivt för social interaktion, arbetsproduktivitet och brottslighet. Däremot visade resultaten att översiktsplanerna hade en mer negativ syn på förtätningens effekt på rekreationsgrönska än vad det finns stöd i forskningen för. En sammantagen slutsats var att översiktsplaner över lag har en mer positiv bild av förtätning än vad som framkommer från vetenskapliga resultat.
Är förtätning en hållbar strategi?
Studien kan fastställa att en del motiv som används i svensk praxis har återfunnits i den vetenskapliga forskningen men att flera av argumenten saknar empiriskt stöd. Forskningsprojektet menar att det verkar finnas en allt för positiv inställning till förtätning i svensk planeringspraxis. Samtidigt menar man att forskningen fokuserar för mycket på transportens konsekvenser av förtätning – 35 % av litteraturen domineras av transportrelaterade studier följt av studier om miljöpåverkan som dominerar 17 % av litteraturen. Inom projektet kunde man identifiera ett antal gap i litteraturen – jordbruks- och naturmark utanför städer, hälsoeffekter (särskilt i relation till riskerna relaterat till buller, olyckor, översvämningar med mera) och flygtrafikens roll i förhållande till förtätning.
Den stora utmaningen är att tackla dikotomin mellan att förtätning å ena sidan har positiva effekter för transport och ekonomi, men å andra har negativa effekter för ekologi, sociala frågor samt människors hälsa och välbefinnande. Stadsplanerare står inför en svår uppgift att balansera dessa två sfärer – livsvärlden och systemet. Hur kan dessa två sfärer tas i beaktning i en tid då snabbt växande urbanisering kräver någon form av förtätning av städer? Det krävs det fortsatt forskning för att reda ut!
Läs de vetenskapliga artiklarna här:
Berghauser Pont, M., Haupt, P, Berg, P., Alstäde, V., & Heyman, A. (2021). Systematic review and comparison of densification effects and planning motivations. Buildings and Cities, 2(1), pp. 378–401. Systematic review and comparison of densification effects and planning motivations (artikel på Buildings and Cities webbplats)
