Till innehåll på sidan

Ånge är pilot för smartare snöröjning

För att behålla livskvaliteten i landsbygder behövs fler innovativa lösningar. Ånge kommun har valt att utöka sitt digitaliseringsarbete med fokus på sakernas internet. På så sätt ska de kunna utveckla servicen de erbjuder sina invånare, exempelvis med smart snöröjning.

Om projektet

I projektet i Ånge är målet att ta fram en handlingsplan för hur sakernas internet ska användas i kommunen.

– I vår lokala grupp har vi samlat människor som normalt sett inte sitter i samma forum. Det är en av sakerna jag tycker är mest spännande med projektet, säger Petra Malmberg it-chef i Ånge kommun och projektledare för Urbact-projektet i Ånge.

I den lokala gruppen sitter bland annat kommunens digitaliseringsteam, politiker, fiberleverantören ServaNet, Regionen samt representanter från exempelvis Västernorrlands kommunförbund och Mittuniversitetet.

– Vi skulle ha gjort detta arbete ändå men genom Urbact-projektet och den lokala arbetsgruppen har vi fått ett mycket större fokus. Arbetsgruppen gör att vi får input från olika håll, vilket är spännande och gör att det kommer ut saker som ibland inte är förväntade.

En av de oväntade sakerna berättar Petra är ett samarbete med Mittuniversitet om smart snöröjning, ett nationellt projekt finansierat av Vinnova som dök upp som ett erbjudande under den lokala arbetsgruppens första möte.

– Med hjälp av sensorteknik, AI och laserteknik går det att samla in data och information som möjliggör bättre planering, nya analysmetoder och verksamhetsutveckling av snöröjningen i kommunen. Projektet godkändes av IoT Sverige i december 2020, och Ånge och Örnsköldsvik deltar som pilotkommuner för att hitta en uppskalningsbar modell för snöröjningsplanering, avslutar Petra Malmberg.

 

I vår lokala grupp har vi samlat människor som normalt sett inte sitter i samma forum. Det är en av sakerna jag tycker är mest spännande med projektet.

 

Aktiviteter

  • Den europeiska projektgruppen som leds av staden Fundao i Portugal träffas ungefär varannan månad.
  • Den lokala arbetsgruppen träffas ungefär åtta gånger under projektperioden. Arbetsgruppsmötena är upplagda för att synka med de transnationella träffarna.
  • Arbetsgruppen har haft workshops och jobbat med olika verktyg från Urbacts verktygslåda, till exempel Problemträd och Morgondagens tidning.
  • Under sommaren och hösten genomför arbetsgruppen en Small Scale Action, ett slags småskaligt pilottest, för att testa och undersöka möjligheten att ha en gemensam plattform för sakernas internet.
  • Ånge har använt Urbact-metoden och verktyg från Urbacts verktygslåda.

Resultat och lärdomar

  • Vi har liknande utmaningar i glesa landsbygder oavsett om det är i Ånge eller i Grekland. En åldrande befolkning behöver få sin service oavsett var. Därför är det en stor fördel att kunna lyssna och hämta inspiration av hur andra länder löser gemensamma utmaningar.
  • När ett Urbact-projekt påbörjas kan det vara bra att ha med sig att arbetsgruppen inte alltid är en konstant sammansättning. Det händer saker under tiden, några kanske byter tjänst eller flyttar. Därför är det viktigt att hela tiden jobba med sammansättningen av gruppen.
  • Genom att sätta ihop en grupp människor med olika kompetensområden täcker vi in en större bredd och kan lösa problem sett utifrån flera perspektiv.