En webbplats för idéutbyte, kunskap och goda exempel som drivs av Rådet för hållbara städer

Plattform för Hållbar stad
Hållbar Stad
Öppna
Stäng
  • Bloggar
  • Omvärld
  • Kalendarium
  • Om Rådet
  • Om Hållbar Stad
  • Sök
Till bloggen

Vi gör hållbarhet till verklighet

Hyllie är ett unikt integrationsprojekt

2013-03-21
  • Taggar:
  • BOENDE
  • GRöNOMRåDEN
  • INTEGRATION
  • MALMö
  • MILJONPROGRAM
  • MöTESPLATSER
  • ÖRESUNDSREGIONEN
  • PARK
  • STADSVISIONER OCH PLANER
  • Av: Malmö stad
    • Dela på Twitter
    • Dela på Facebook
    • Skriv ut
    • Ladda ned PDF
    • Text: Mikael Wallberg

Hur kopplar vi då ihop Holma och Kroksbäck med det nya Hyllie centrum? (en karta finns i slutet av inlägget)

I planeringen arbetar vi med att den nedsänkta stadsmotorvägen Annetorpsvägen, mellan Holma och Kroksbäck och utbyggnadsområdet Hyllie, ska överbryggas på tre sätt:

1. Stadskoppling

Hyllie boulevard ska dras över barriären och förlängas in i Holma och Kroksbäck. Vi låter centrumområdet växa in i de befintliga områdena med en stadsgata med många fönster, dörrar och verksamheter i bottenvåningen. Det är en trygg koppling, en gata som många människor kommer att röra sig längs; bilar, cyklar, gående och kanske spårvagn.

2. Parkkoppling

Kroksbäcksparken är en jättepark med stor potential, bland annat är den en av få tysta parkmiljöer i Malmö, som via stadsodlingar länkas samman med Vattenparken i centrala Hyllie. Vattenparken är en liten pedagogisk park med höga ambitioner. Den kopplingen är den säkra och förenar olika rekreativa värden till ett större sammanhang. Om stadskopplingen är centrumområdet som växer in i Holma och Kroksbäck så är parkkopplingen Kroksbäcksparken som växer ner i centrumområdet. Stadens delar växer samman från två håll. De två första kopplingarna leds över två befintliga broar.

3. Överdäckning av Annetorpsvägen

Det tredje sättet att hantera barriären är att bygga bort den med en överdäckning av Annetorpsvägen (se karta längst ned). Överdäckningar är dyra lösningar men innebär också att områdena kan växa samman sömlöst. Det finns inga studier på vilka samhällskonsekvenser en överdäckning i det här läget ger eller vad det kostar. I planeringen arbetar vi så att vi inte ska bygga bort möjligheten för en framtida överdäckning. Det är en nödventil om övriga åtgärder visar sig vara otillräckliga.

Perspektiv Bad

Det nya badhuset som ska stå färdigt 2014 är ett fint exempel på hur staden arbetat med en lokalisering för att bidra till integrationen. Istället för att placera badhuset bland de stora målpunkterna i Hyllie centrumområde lokaliserades det till angränsande miljonprogramsområde.

Det finns två starka skäl som gör att målpunkter är mycket viktiga i den typen av områden som Holma och Kroksbäck utgör. För det första skapar de nya rörelser mellan områden, vilket inte är lätt att åstadkomma eftersom närmaste område ligger minst en barriär bort. Badhusets placering gör det möjligt att förlänga Hyllie boulevard in i Holma och Kroksbäck, ”stadskopplingen” som nämndes ovan.

Hyllie allé, en av stadens pampigaste stadsgator, kantad av parisiskt klippta plataner och verksamheter i bottenvåningarna, kommer att få sin fond i ett av stadens ”problemområde” i form av ett vackert badhus med en plats framför. Det är sannolikt ett unikt integrationsprojekt i Sverige, i alla fall känner jag inte till något liknande. Den kopplingen hade varit helt omöjlig om det inte fanns en målpunkt att dra boulevarden till.

För det andra ger en målpunkt nyckeln till att låsa upp den största bristen i den fysiska miljön: det storskaliga och monotona anslaget. En stark målpunkt ger en hierarki i stadsbilden som gör det möjligt att få in kontraster och variation, samtidigt som områdets identitet blir tydligare.

Badhuset kommer att följas av andra projekt, bland annat ska det byggas tre flerfamiljshus i Holma som tillsammans med befintliga byggnader bildar ett torg, en lokal mötesplats i området. Det är ett fint projekt och ett steg i rätt riktning. Men det behövs fler projekt. I en framtidsbild som staden har tagit fram tillsammans med byggherrarna i området uppskattas att man i Holma och Kroksbäck kan få in ungefär 2500 nya bostäder, tillhörande skolor och förskolor samt andra funktioner.

Förhoppningen är nu att vi ska få i uppdrag av politikerna att gå vidare och ta fram en spelplan för omvandlingen. Vi vill samla stadens krafter och ta fram ett tydligt erbjudande/utmaning till byggbranschen: i Holma och Kroksbäck finns stora möjligheter och om vi går tillsammans kommer vi långt.

Ho K Dz 04kt

Vi gör hållbarhet till verklighet

I bloggen om klimatsmarta Hyllie får du följa Malmö stads, E.ONs och VA SYDs samarbete för att bygga framtidens hållbara stadsdel och energisystem.

Liknande artiklar

  • Viktiga grönområden krymper när Stockholm växer

    Mellan åren 2005 och 2015 har den bebyggda marken i Stockholm ökat med 15 procent. Samtidigt har stadens grönområden krympt visar forskning från KTH som bygger på satellitdata. Med en beräknad befolkningsökning på elva procent mellan åren 2015 och 2020 är Stockholm den nu snabbast växande huvudstaden i Europa. – Vår studie visar att den…

    Av: Hållbar stad
  • Park-artärer – gröna valv över bullrande trafik

    Vad gör en stad riktigt hållbar? Ett klokt svar på den frågan handlar om att skapa ”det goda läget” för så många som möjligt. Omvänt betyder det att de sämsta lägena borde åtgärdas och förändras till attraktiva platser. Park-artärer, det vill säga grönskande valv över bullrande trafikleder, skulle kunna bli en viktig hållbarhetslösning som skapar…

    Av: Urbio
  • Stöd till utemiljöer i socioekonomiskt utsatta områden

    Stödet för att förbättra utemiljöer i socioekonomiskt utsatta områden ska stimulera till aktivitet och social gemenskap. Samtidigt ska bostadsområdets gestaltning bevaras eller utvecklas. Stöd kan under 2018 sökas vid två ansökningsomgångar. Vem kan söka? Ansökan om stöd görs av fastighetsägaren, tomträttshavaren eller någon annan som har fått fastighetsägarens eller tomträttshavarens tillstånd. Fastigheten där åtgärden genomförs…

    Av: Boverket
  • Ny metod lyfter fram grönskans betydelse för staden

    Trots grönskans betydelse för hälsa och miljö har förtätningen av svenska städer under de senaste decennierna lett till att grönskan minskat i våra städer. En grupp forskare har därför, tillsammans med tjänstemän och praktiker, tagit fram en ny metod för hur ekosystemtjänster från stadens grönområden kan bedömas och värderas. Resultaten från forskningsprojektet i sin helhet…

    Av: Mistra Urban Futures
  • Vår tids lösning på bostadskrisen?

    Vallastaden 2017 är över, men samhällsbyggandet fortsätter. Vad säger egentligen Vallastaden om rådande byggnadstrender? Hur kommer dagens bostadslösningar att recenseras i framtiden? Bo- och samhällsexpot Vallastaden 2017 har tagit slut. Men för området Vallastaden är detta bara början. Just nu kör flyttbilarna in i en av Sveriges mest tätbebyggda åkerlappar. Hus i alla dess slag,…

    Av: ArkDes
  • Tät och socialt hållbar stad

    I stadsbyggnadsdebatten används hållbarhet och täthet nästan som synonymer och säg den kommun som inte vill vara tät, grön och socialt hållbar! Men när frågorna är komplexa och svårdefinierade – finns det några enkla svar? Med en förtätning av våra städer och orter får vi chansen att använda mark och infrastruktur på ett mer effektivt…

    Av: Ekologigruppen
På kartan kan du se de platser som våra artiklar och event pratar om
  • Filter:
Hållbar Stad
  • Bloggar
  • Omvärld
  • Kalendarium
  • Om Rådet
  • Om Hållbar Stad

En webbplats för idéutbyte, kunskap och goda exempel som drivs av Rådet för hållbara städer

Kontakta oss: linda.bjorkander@boverket.se

© Hållbar Stad 2019