Hur kopplar vi då ihop Holma och Kroksbäck med det nya Hyllie centrum? (en karta finns i slutet av inlägget)

I planeringen arbetar vi med att den nedsänkta stadsmotorvägen Annetorpsvägen, mellan Holma och Kroksbäck och utbyggnadsområdet Hyllie, ska överbryggas på tre sätt:

1. Stadskoppling

Hyllie boulevard ska dras över barriären och förlängas in i Holma och Kroksbäck. Vi låter centrumområdet växa in i de befintliga områdena med en stadsgata med många fönster, dörrar och verksamheter i bottenvåningen. Det är en trygg koppling, en gata som många människor kommer att röra sig längs; bilar, cyklar, gående och kanske spårvagn.

2. Parkkoppling

Kroksbäcksparken är en jättepark med stor potential, bland annat är den en av få tysta parkmiljöer i Malmö, som via stadsodlingar länkas samman med Vattenparken i centrala Hyllie. Vattenparken är en liten pedagogisk park med höga ambitioner. Den kopplingen är den säkra och förenar olika rekreativa värden till ett större sammanhang. Om stadskopplingen är centrumområdet som växer in i Holma och Kroksbäck så är parkkopplingen Kroksbäcksparken som växer ner i centrumområdet. Stadens delar växer samman från två håll. De två första kopplingarna leds över två befintliga broar.

3. Överdäckning av Annetorpsvägen

Det tredje sättet att hantera barriären är att bygga bort den med en överdäckning av Annetorpsvägen (se karta längst ned). Överdäckningar är dyra lösningar men innebär också att områdena kan växa samman sömlöst. Det finns inga studier på vilka samhällskonsekvenser en överdäckning i det här läget ger eller vad det kostar. I planeringen arbetar vi så att vi inte ska bygga bort möjligheten för en framtida överdäckning. Det är en nödventil om övriga åtgärder visar sig vara otillräckliga.

Det nya badhuset som ska stå färdigt 2014 är ett fint exempel på hur staden arbetat med en lokalisering för att bidra till integrationen. Istället för att placera badhuset bland de stora målpunkterna i Hyllie centrumområde lokaliserades det till angränsande miljonprogramsområde.

Det finns två starka skäl som gör att målpunkter är mycket viktiga i den typen av områden som Holma och Kroksbäck utgör. För det första skapar de nya rörelser mellan områden, vilket inte är lätt att åstadkomma eftersom närmaste område ligger minst en barriär bort. Badhusets placering gör det möjligt att förlänga Hyllie boulevard in i Holma och Kroksbäck, ”stadskopplingen” som nämndes ovan.

Hyllie allé, en av stadens pampigaste stadsgator, kantad av parisiskt klippta plataner och verksamheter i bottenvåningarna, kommer att få sin fond i ett av stadens ”problemområde” i form av ett vackert badhus med en plats framför. Det är sannolikt ett unikt integrationsprojekt i Sverige, i alla fall känner jag inte till något liknande. Den kopplingen hade varit helt omöjlig om det inte fanns en målpunkt att dra boulevarden till.

För det andra ger en målpunkt nyckeln till att låsa upp den största bristen i den fysiska miljön: det storskaliga och monotona anslaget. En stark målpunkt ger en hierarki i stadsbilden som gör det möjligt att få in kontraster och variation, samtidigt som områdets identitet blir tydligare.

Badhuset kommer att följas av andra projekt, bland annat ska det byggas tre flerfamiljshus i Holma som tillsammans med befintliga byggnader bildar ett torg, en lokal mötesplats i området. Det är ett fint projekt och ett steg i rätt riktning. Men det behövs fler projekt. I en framtidsbild som staden har tagit fram tillsammans med byggherrarna i området uppskattas att man i Holma och Kroksbäck kan få in ungefär 2500 nya bostäder, tillhörande skolor och förskolor samt andra funktioner.

Förhoppningen är nu att vi ska få i uppdrag av politikerna att gå vidare och ta fram en spelplan för omvandlingen. Vi vill samla stadens krafter och ta fram ett tydligt erbjudande/utmaning till byggbranschen: i Holma och Kroksbäck finns stora möjligheter och om vi går tillsammans kommer vi långt.