Grönytefaktor – kärt barn har samma namn men många olika resultat

Allt fler städer i Sverige och världen använder sig av modeller för grönytefaktor (GYF) som ett verktyg för grön, hållbar stadsutveckling. Som ingenjör i botten förstår jag lockelsen i siffror och beräkningar. Det känns tryggt. Som planerare vet jag att verkligheten aldrig är enkel, att intressen och värden inte kan mätas så lätt och att idéer om vad som faktiskt är en hållbar stad ständigt utvecklas. När vi slänger oss med GYF hit och GYF dit är det viktigt att vi reflekterar över vilka modeller vi använder. Bara för att kärt barn har samma namn kan resultatet betyda väldigt olika saker, skriver Hélène Littke, miljö- och samhällsplanerare.

  • Av: Ekologigruppen

Nytt verktyg bidrar till grönare stadsmiljöer

Inom projekt C/O City har man arbetat fram ett helt nytt verktyg som ska underlätta planeringen av ekosystemtjänster i staden. Verktyget heter grönytefaktor för allmän platsmark, och förkortas GYF AP. Verktyget kan till exempel användas för att skapa samsyn och öka kunskapen om ekosystemtjänster, utvärdera olika förslag ur ett ekosystemperspektiv, skapa robusta urbana ekosystemen som…

  • Av: C/O City

Urbana signalarter skapar värdetät stad

En av vår tids stora utmaningar är att få slut på förlusterna av biologisk mångfald. Vår landsbygd präglas av storskalig monokultur och blir allt mer artfattig. Samtidigt växer stadslandskapen så det knakar och en hel del djur- och växtarter lyckas ställa om från det gamla kulturlandskapet och hittar en fristad i staden. Faktum är att…

  • Av: URBIO

När livet intar taklandskapen

Sedumklädd stadsbygd har kommit att bli själva sinnesbilden för den hållbara staden. Men det går att skapa så mycket mer värden på taken. Tak har kommit att bli inte bara tak. Tak har blivit taklandskap. I och med införandet av grönyterfaktor (GYF), i stockholmska stadsutvecklingsprojekt som Norra Djurgårdsstaden och Årstafältet, har taken kommit att bli…

  • Av: URBIO