På många förskolegårdar odlas bär, grönsaker och blommor i rabatter eller pallkragar. Odling är oftast en av flera utomhuspedagogiska aktiviteter. Om odlingarna ses utifrån ett grönstrukturperspektiv, skulle förskolegårdarna kunna utgöra ”spridningsöar” för växter och djur. Med en medveten planering av växtinnehållet t.ex. insektspollinerande arter kan varje förskolegård vara en viktig plats för upprättandet av spridningskorridor i den allt mer förtätade staden.

Biologisk mångfald är den mest betydelsefulla faktorn för planetens fortlevnad. När ett rikt växt- och djurliv decimeras ska analyser och åtgärder vidtas i såväl naturområden som i staden. Begrepp som Grön infrastruktur, Spridningskorridorer för olika arter samt Svaga samband omnämns i olika sammanhang.

Vad innebär dessa begrepp i stadsutveckling?

Grön Infrastruktur definieras enligt Naturvårdsverket (2012) som:

”Strukturer i landskapet och brukande av desamma som säkerställer en långsiktig överlevnad av livsmiljöer och arter, genom att spridningsmöjligheter säkerställs och på så sätt vidmakthålls”

Att skapa och bevara en grön infrastruktur är ett medel för att främja biologisk mångfald och att ekosystemen levererar viktiga ekosystemtjänster. En betydelsefull fråga är mellan vilka områden spridning ska ske. Här får områden som värdekärnor (innehåller de allra högsta rekreations- natur- och kulturmiljövärdena) och spridningskorridorer betydelse för hur marken ska användas. Samtidigt är det svårt att bedöma spridningsmöjligheterna för arter eftersom de har olika behov. I den urbana miljön med bebyggelse och mark som tas i anspråk, är påverkan stor på den gröna infrastrukturen. Det gör att tätorter med exploaterade områden och infrastruktur utgör hinder/barriärer för många arter att kunna förflytta sig, som försvårar spridningen på landskapsnivå.

Vägar, järnvägar och kraftledningsgator är ofta barriärer, men kan också fungera som spridningsvägar om de utvecklas som linjära landskapselement. I den urbana miljön är det viktigt att stärka den gröna infrastrukturen med artrika biotoper i spridningsstråk och livsmiljöer/habitat för olika arter. På landskapsnivå bidrar de med ekologisk funktionalitet. I tätorten finns höga naturvärden som äldre träd, oexploaterad kulturmark, ruderatmark, parker och villaträdgårdar. Det kan konstaterats att behovet och potentialen är stor att stärka den gröna infrastrukturen och utveckla livsmiljöer/habitat för en ökad biologisk mångfald.

Svaga samband i bebyggelse (Stockholms Läns Landsting, TMR 2012)

Ibland omnämns svaga samband i grönstrukturen. Det är smala partier i sammanhängande gröna områden, som är avgörande för bl.a. upprätthållande av ekologiska spridningskorridorer (se fig 2.).

I rapporten Svaga samband (TMR 2012) prioriteras och klassas smala partier i de gröna kilarna. De flesta är under 500 m och är klassade 1-3 samband på regional nivå. Klass 3 ligger på kommunal nivå och visar att svaga samband kan förstärkas både med innehåll och struktur för natur, – kultur och rekreationsvärden och kan generera en värdehöjning. Spridningsöar, ”stepping stones” är små områden med passande element t.ex. ett dött träd. Dessa spridningsöar är för små för att vara fristående livsmiljöer. Ledstrukturer mellan spridningsöar och grönområden kan vara t.ex. alléer. I rapporten ges förslag på hur svaga samband kan stärkas genom följande:

• att utforma en grön väv i bebyggelsen, vilket kan utgöras av gårdar, trädgårdar, gröna fasader och tak samt balkonger med grönska och odling
• att utforma länkar mellan bostadsområden och mellan grönområden

Åtgärder mellan svaga samband och bebyggelse, handelsplatser eller industrier (Stockholms Läns Landsting, TMR 2012)

Hur kan kunskap om landskapet och dessa begrepp tas tillvara i pedagogiska verksamheter som t.ex. en förskolegård?

I förskolans läroplan visar tydligt att pedagogerna ska ” medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp”.

Förskolegården där barnen vistas varje dag är en utemiljö, som bör erbjuda naturupplevelser och visa ekologiska samband. Odling är ett konkret projekt som inrymmer flera av förskolans tankar om ett ekologiskt förhållningssätt.

Lunds naturskola har arbetat med gröna gårdar sedan drygt 10 år tillbaka och har följande aspekter i sin policy för förskolan:

• en plats som visar att man bryr sig om den yttre miljön
• en plats som går att påverka
• en plats med många utrymmen för barn och ungdomars olika behov
• en pedagogisk resurs med plats för kreativa projekt
• en tillgång för stadsdelen
• en plats med biologisk mångfald
• en säker och hälsosam plats

Intressant är att förskolegården ska vara en tillgång för stadsdelen. Här kan förskolegården ses som en ”spridningsö” i en stadsdel där det finns svaga samband i den gröna infrastrukturen.

Hur kan nya spridningsöar utformas i en stadsmiljö?

Ett sätt att utforma fickparker/miniparker är att utveckla rekreativa värden samt att förstärka den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsten pollinering. Dessa anläggas ofta på allmän prickmark i detaljplaner.

Ett annat sätt kan vara att förskolegårdarna utformas till en ”spridningsö” för de arter, som finns i det omgivande landskapet. För att ”spridningsön” ska hålla en hög kvalitet bör kommunekologen samarbeta med förskolans personal avseende växtinnehåll.

Men även pedagogiska hänsyn behöver tas t.ex. vissa fröer och plantor är tydliga för barns uppfattningar och upplevelser av odling. Det kan vara stora frön eller olika bönor i varierande färger, som gör det lättare att peta ner i jorden eller bönor som växer snabbt. Frön och plantor, som kan ätas har ett extra värde för barn. Men även plantor som stimulerar olika sinnen är bra för barn att utforska och upptäcka. Dessa plantor kan vara doftande, färgstarka eller speciella att känna på t.ex. extra mjuka, stickiga. Även växter som lockar till sig insekter skapar stort intresse.

I ett flertal kommuner i Sverige pågår olika projekt med förskolegårdar. Lunds naturskola har byggt upp en databas för vad som har åstadkommits på de olika förskolorna i kommunen. Med stöd av Nynäshamns naturskola har ett flertal förskolegårdsprojekt pågått de senaste åren. Vaxholm däremot har som många andra kommuner just startat upp odlingsprojekt för att öka antalet insektspollinerande arter i staden.

Här kommer några förslag på växter som gynnar pollinerande insekter och är bra i pedagogisk verksamhet.